Från Phi Phi till Koh Samui!

Jonna, anders och jag bestämde oss för att åka själva från phi phi till koh samui =)

Det var verkligen tydliga spår efter tsunamin kvar på phi phi... än efter två år var det väldigt mycket kvar att bygga upp! det var avspärrat på många ställen och där innanför var det bara massa ras och skit och skräp och allt möjligt. priserna var mycket dyrare på de få hotell som hunnits byggas upp, och detsamma på restaurangerna..
det var hemskt att se alla thailändare och veta att nästan alla antagligen hade förlorat antingen hem, familj, vänner eller jobb..




vi packade ihop oss och tog en färja till en liten skithåla, som vi inte visste över huvud taget nånting om. krabi. ever heard of it? Det kändes som att gå in i en film, typ "28 dagar senare", där huvudpersonen kommer ut i en stad där allt finns, husen, gatorna och allt, förutom människorna. det var helt dött! vi tog in på stans "fancy hotell", sviten blev det visst. den var helt nyrenoverad, (hm på 70-talet!?)
kände att vi behövde vila upp oss lite. inte visste vi att halva stan skulle släckas ner gång på gång under kvällen.... fick trots allt sova för första gången sen vi reste, men vaknade av att "macarena" spelades hur högt som helst.



kom iallafall vidare till vackraaaaa koh samui!! bäst hittills. förutom en gigantinsk (bara lite överdrivet) ödla på rummet! men vi mosade den bakom sängen och bytte rum. vi väntar förstås spänt på
fullmoon party... imorgon kommer madde och johanna, mina göteborgsflickor hit så det kommer bli jätte roligt!






kram på er!


Bara början...Bangkok, Phuket o PhiPhi

Så nu är vi här nere i värmen... och det är alldeses underbart =)

Flygresan ner gick bra fastän jag dagen innan blivit jätte förkyld och febrig... Jonna och jag lyssnar på
Going loco down in accapulco, tittar på Legally blonde och fascineras av alla mönster av ljusslingor på marken.

Att sova på flygplan är ju ingen höjdare alltså!! Jag låg med munnen full av saliv i sömnen eftersom jag hade så ont av att svälja. dumma jonna skulle förstås skrämma mig så att jag vaknar och sätter allt saliv i halsen.. får en hostattack som pågår i ca 20 minuter. väcker en farbror som blir sur och går på toa, men han trodde att det var jonna, så det gör inget!





Väl framme i Bangkok kommer vi otroligt nog fram till vårt hotell snabbt och enkelt. Vi mötte upp med Anders, Johannes och hans syster och de första dagarna ägnade vi åt thailändska nöjen som gigantiska (iskalla) shoppingcentren, amerikansk skitmat, hotell med pool på taket och 3D-bio.. Jag tröttnade ganska fort på all storstadsstress och förgiftade lungor. Mådde också i det här laget jätte dåligt med feber, migrän och illamående, var uppe på natten på hotellet och gick runt som i töcken och grejade. Skulle lägga mitt thailändska simkort på ett "säkert ställe" fick jag för mig. Det var nog väldigt säkert för jag hittade det inte igen...





Tog en buss över natten till Phuket som var en mycket mysigare stad! gatorna är visserligen överfulla med bilar, bussar, tuk tukar och motorcyklar som kör helt galet, utan hastighetsskyltar, rödljusen kunde lika gärna tas bort, likaså filerna. man kör där man får plats helt enkelt!
Trots detta bestämde vi oss för att hyra tre motorcyklar så vi kunde ta oss runt! Vi körde visserligen fel några gånger, råkade bland annat en kväll hamna i en läskig hamn med skumma gubbar och massa ylande hundar, som en skräckfilm!





Efter en natt i Phuket tog en färja oss till underbara Phi phi island! åh det var så fint, på vägen såg jag uppskjutande berg mitt i havet och så såg vi "the beach" stranden. Phi phi är ju verkligen en riktig charterort med typ bara backpackers och jag älskar det =) Handlat lite strandklänningar och annat fint och idag var första dagen som jag fick solat ordentligt! använde solskyddsfaktor 35 och låg bara i 3 timmar, och det var ändå på gränsen att jag brände mig.

Tänker på alla er, skriver snart igen! Ps. foten är Jonnas Ds.